Segla till Arkösund – guide till Östgötaskärgården

Längs ostkustfarleden till Arkösund

Arkösund ligger där den skyddade farleden längs ostkusten passerar Vikbolandets yttersta udde. Hamnkaptenen i Arkösund har beskrivit läget som väderskyddat och nära den stora farleden från norr till söder – en naturlig plats att vila på efter en strapatsrik seglats. Det är en träffande beskrivning. Vare sig du kommer från Stockholms skärgård eller från Kalmarsund är Arkösund den punkt där resan byter karaktär.

Den här guiden är skriven i allmänna ordalag och ersätter inte sjökort, sjökortsrättelser eller nautiska publikationer. Vi anger inga kurser, djup eller avstånd, av det enkla skälet att sådana uppgifter hör hemma i kortet och inte i en reseberättelse. Använd aktuellt sjökort – hamnen i Arkösund täcks enligt vår hamnbeskrivning av kort 621 SW – och håll det uppdaterat med de rättelser som Sjöfartsverket ger ut.

Norrifrån: från Stockholms skärgård och Sörmlandskusten

Den som kommer norrifrån har oftast lämnat Stockholms södra skärgård bakom sig och följt Sörmlandskusten söderut. Här går leden omväxlande i skydd bakom öar och över öppnare fjärdar, förbi inloppen mot Trosa, Nyköping och Oxelösund. Sörmlands skärgård är smalare än Stockholms men bjuder på gott om naturhamnar, och många delar upp sträckan i ett par dagsetapper.

Den sista delen före Arkösund är passagen över Bråvikens mynning. Bråviken är en lång och bred havsvik som skär djupt in mot Norrköping, och i dess yttre del är vattnet öppet mot Östersjön. Vid vind från ostsektorn kan sjön bli besvärlig, med dyning som rullar in från havet. Passagen är inte lång, men den förtjänar respekt. Välj om möjligt en dag med måttlig vind, ha flytvästarna på och se till att allt är surrat under däck innan du lämnar skärgårdens lä. Bråviken trafikeras också av handelsfartyg till och från Norrköpings hamn. De går i djupleden, kan inte väja för fritidsbåtar och rör sig fortare än man tror. Håll utkik och korsa leden med god marginal.

När Vikbolandets kust närmar sig tätnar öarna igen. Följ utprickningen in mot Arkösund och ta ned farten i god tid före hamnen.

Söderifrån: genom Tjust, Gryt och Sankt Anna

Söderifrån är vägen till Arkösund en av de vackraste sträckorna längs hela den svenska kusten. Efter Kalmarsund och Smålandskusten tar skärgårdarna vid i en lång kedja: först Tjust skärgård norr om Västervik, därefter Gryt och till sist Sankt Anna. Leden löper här till största delen inomskärs, i skydd av tusentals öar, och det går att segla dag efter dag utan att möta öppet hav.

Inomskärsleden är väl utprickad men slingrande. Sunden är på sina håll smala, grunden ligger nära och fartbegränsningar förekommer där leden går förbi bebyggelse. Det kräver en navigatör som följer med i kortet hela tiden och inte enbart litar på plottern. I gengäld är vattnet lugnt även när det blåser friskt utanför, och landskapet skiftar för varje krök: först skogklädda öar med ek och lind, längre ut låga hällar med enbuskar och till sist bara sten och hav.

Strax söder om Arkösund öppnar sig Slätbaken, viken som leder in mot Mem och Göta kanals östra mynning. För den som har kanalen som mål, eller just har lämnat den, är Arkösund den naturliga första eller sista hamnen vid kusten.

Tre skärgårdar, tre lynnen

Sankt Anna

Sankt Anna skärgård börjar i praktiken direkt söder om Arkösund. Den brukar beskrivas som en av de mest finfördelade skärgårdarna i Östersjön: ett myller av små öar och holmar där de inre delarna är lummiga och jordbrukspräglade, med betade strandängar och röda sjöbodar, medan de yttre är kala och vindpinade. Avstånden är korta. Det är en skärgård att strosa i snarare än att tillryggalägga distans i.

Gryt

Söder om Sankt Anna tar Gryts skärgård vid. Karaktären är likartad men fjärdarna något större och utskärgården mer utpräglad. Här finns gamla fiskelägen och öar med lång historia av fiske, säljakt och sjöfågeljakt, och samhällena lever fortfarande med havet som granne. Gryt är ett bra mål för den som vill kombinera naturhamnar med någon natt vid brygga i en liten skärgårdsby.

Bråviken

Norr om Arkösund ligger Bråviken, som är något helt annat: en bred fjärd med höga, skogklädda stränder på norra sidan, där Kolmårdens förkastningsbrant reser sig ur vattnet, och Vikbolandets flackare jordbruksbygd i söder. Bråviken bjuder på fri segling och långa slag. Längst in ligger Norrköping. För den som tröttnat på att räkna prickar är en dag i Bråviken ett skönt ombyte.

Väder och sjömanskap

Sommarvädret längs ostkusten är ofta stabilt, men det har sina mönster. Under soliga dagar byggs en sjöbris upp mot eftermiddagen, då landmassan värms upp och drar in svalare luft från havet. En stilla morgon kan därför följas av frisk pålandsvind efter lunch, för att sedan mojna igen framåt kvällen. Den som vill segla har nytta av det; den som ska över öppet vatten för motor gör klokt i att starta tidigt.

Åska förekommer under varma perioder och kommer ofta snabbt. Dimma är vanligast under försommaren, när luften är varm och vattnet fortfarande kallt. Följ sjöväderprognosen från SMHI varje morgon och kväll, och lägg inte upp en tidsplan som tvingar dig ut i väder du helst hade sluppit. En reservdag i schemat är den billigaste säkerhetsutrustning som finns.

Några saker är värda att tänka särskilt på i just den här skärgården:

Vattenståndet i Östersjön varierar med lufttryck och vind, inte med tidvatten. Efter en längre period av högtryck kan det stå märkbart lägre än kortets referensnivå.
Stenarna är många och sjömätningen i de mindre vikarna är av varierande ålder. Gå sakta in i naturhamnar, med utkik i fören och solen i ryggen om det går.
Ankra med gott om kätting och kontrollera att ankaret har tagit innan du lämnar båten. Bottnen växlar mellan lera, sand och häll på korta avstånd.
Vid förtöjning mot berg behövs bergskilar eller långa linor till träd, och ett akterankare som håller om vinden vrider under natten.
Mobiltäckningen är ojämn i de yttre delarna. Meddela någon i land hur du har tänkt gå, och ha en VHF ombord om du rör dig i havsbandet.

Förberedelser innan du kastar loss

En skärgård med få samhällen och många naturhamnar ställer andra krav på båten än en kust där det ligger en gästhamn i varje vik. Se till att vatten- och bränsletankar är fulla när du lämnar Arkösund och att det finns proviant för några dagar fler än du har tänkt vara ute. Kontrollera att ankarspelet eller ankarlinan löper fritt, att det finns ett fullgott akterankare och att bergskilar, hammare och ett par riktigt långa förtöjningslinor ligger lätt åtkomliga. En jolle eller en uppblåsbar kanot gör naturhamnarna dubbelt så roliga, särskilt för barnen.

Gå också igenom navigationsutrustningen. Elektroniska sjökort är ett utmärkt hjälpmedel, men papperskortet ger en överblick som ingen skärm kan mäta sig med, och det fungerar även när batteriet inte gör det. Markera dagens tänkta väg och ett par alternativa nattplatser redan vid frukosten. Då blir beslutet enkelt om vinden vrider eller om den första viken visar sig vara full.

När på säsongen?

Juli är den självklara semestermånaden, med varmast luft och flest båtar. Den som kan välja bör ändå överväga kanterna av säsongen. I juni är nätterna som ljusast och naturhamnarna glest befolkade, men vattnet är svalt och fågelskyddet omfattar flest öar. Augusti bjuder på årets varmaste badvatten och mörka, stjärnklara kvällar. I september är skärgården nästan tom, luften hög och klar och färgerna djupare – men dagarna är kortare, och det gäller att ha förtöjt innan skymningen.

Etapplängder i allmänna drag

Hur långt man seglar på en dag är en fråga om båt, besättning och lynne. Som tumregel brukar en familjebesättning trivas bäst med etapper som tar en halv dag, så att det finns tid för bad och utflykter när ankaret väl ligger. I inomskärsleden går det dessutom långsammare än loggen antyder – leden svänger, farten måste hållas nere på sina ställen och vinden vrider runt öarna.

Sträckan från Sörmlandskusten ned till Arkösund ryms normalt inom en dag för de flesta båtar. Söderut, genom Sankt Anna och Gryt mot Tjust, väljer många att dela upp vägen på två eller tre dagar, inte för att avståndet kräver det utan för att landskapet gör det. Mät alltid distansen själv i kortet och räkna med marginal.

En vecka i Östgötaskärgården – förslag till upplägg

Ett upplägg med Arkösund som start och mål. Se det som en skiss: vädret bestämmer, och den bästa veckan är sällan den som följde planen till punkt och pricka.

Dag 1

Ankomst och en lugn kväll i hamn

Lägg den första etappen så att du kommer fram till Arkösund under eftermiddagen. Tanka, fyll vatten och proviantera medan butikerna är öppna, så är båten klar för flera dygn i naturhamn. Ta sedan ett kvällsdopp från klipporna och gå igenom sjökortet för morgondagen i lugn och ro. En bra skärgårdsvecka börjar med en utvilad besättning.

Dag 2

Söderut in i Sankt Anna

Gå ut ur hamnen på förmiddagen och följ den inre leden söderut. Etappen behöver inte vara lång – i Sankt Anna ligger naturhamnarna tätt och det lönar sig att börja leta ankarplats tidigt. Välj en vik med skydd för den vind som väntas under natten, inte bara för den som råder när du kommer. Resten av dagen ägnas åt bad, jollen och en promenad över hällarna.

Dag 3

En dag utan klocka

Ligg kvar. Det låter som ett märkligt råd i en seglingsguide, men den östgötska skärgården belönar den som stannar. Ro runt holmen, plocka fram kikaren och se efter havsörn, fiska från klipporna eller läs. Den som alltid har bråttom till nästa hamn ser mycket vatten men lite skärgård.

Dag 4

Vidare mot Gryt

Fortsätt söderut genom övärlden till Gryts skärgård. Här öppnar sig landskapet något och fjärdarna blir större, med fina slag för den som seglar. Det finns både fiskelägen med brygga och gott om naturhamnar att välja bland. Räkna med att navigationen kräver uppmärksamhet hela vägen – leden svänger ofta och prickarna står tätt.

Dag 5

Ut mot havsbandet – om vädret tillåter

Vid stadigt högtryck och svag vind kan en dagstur ut till de yttre skären bli veckans höjdpunkt. Här ute är klipporna kala, horisonten fri och fågellivet rikt. Ytterskärgården är dock oskyddad, bottnen ofta dålig för ankring och fågelskyddsområdena många. Gå tillbaka in till en skyddad nattplats i god tid och avstå helt om prognosen är osäker.

Dag 6

Norrut igen genom innerleden

Vänd norrut och välj om möjligt en annan väg än den du kom. Skärgården ser helt annorlunda ut från andra hållet, och små avstickare från huvudleden avslöjar vikar du missade på nervägen. Passa på att segla de sträckor där du förut gick för motor – med vinden från ett nytt håll blir samma sund en ny upplevelse.

Dag 7

Åter i Arkösund

Sista etappen avslutas vid bryggan i Arkösund. Töm septiktanken, lämna sopor och farligt avfall på miljöstationen och spola av däcket. En middag i land och en bastu är ett värdigt slut på veckan – och ett bra tillfälle att börja planera nästa års tur.

Klippor, fågelliv och hänsyn

Det är naturen som gör den östgötska skärgården till ett mål i sig. Berggrunden är gammal och rundslipad av inlandsisen, och hällarna sluttar mjukt ned i vattnet. Det ger badklippor som verkar gjorda för ändamålet. I skrevorna växer gräslök, kärleksört och fetknopp, och på de större öarna står vindpinade tallar och täta enbuskage.

Fågellivet

Redan i gästhamnens närområde i Arkösund kan du få se typiska skärgårdsfåglar som knipa, ejder, vigg, svärta och småskrake. Längre ut blir artlistan längre. Tärnor fiskar längs stränderna, strandskator varnar högljutt från hällarna och på de yttre skären häckar måsfåglar och alkor. Havsörnen, som en gång var nära att försvinna från kusten, ses i dag regelbundet – ofta som en bred, mörk silhuett högt över öarna. Med lite tur dyker också en gråsäl upp i kölvattnet, nyfiken och alldeles tyst.

Fågelskydd och sälskydd

Många skär och holmar är fågelskyddsområden eller sälskyddsområden med tillträdesförbud under delar av året, vanligen från våren till en bit in på sommaren. Förbudet gäller inte bara landstigning utan också vattnet närmast runt ön. Områdena är utmärkta i sjökortet och skyltade på plats, och datumen varierar. Titta efter i kortet innan du väljer ankarplats. Även utanför skyddsområdena gäller vanlig hänsyn: varnar fåglarna ihärdigt när du går i land har du hamnat för nära ett bo, och då är det bara att dra sig tillbaka.

Allemansrätten till sjöss

Allemansrätten ger dig rätt att tillfälligt ankra och gå i land på annans mark, så länge du inte stör och inte förstör. Lägg dig inte inom syn- och hörhåll från bostadshus, ta med allt skräp tillbaka till hamnen och elda aldrig direkt på berghällar – de spricker av värmen och skadan syns i generationer. Naturvårdsverket har samlad information om vad som gäller. Och töm aldrig toalettavfall i sjön; sugtömning finns i Arkösund.

Utflykter från Arkösund

Alla dagar måste inte tillbringas under segel. Från Arkösund har det gått att båtluffa ut bland skärgårdsöarna och att hyra kajak, och för den som vill ha omväxling ligger Norrköping inom räckhåll landvägen. En dagstur in i Slätbaken mot Göta kanals mynning ger en helt annan sorts landskap, med lövskog och herrgårdar ned mot vattnet. Och den som bara vill sträcka på benen har bryggvandringen och badklipporna ett par hundra meter från båten.