I varje hamn finns en hamnkapten. Det är den personen som har ansvaret för att hamnen fungerar – för gästerna, för de fasta båtägarna, för personalen och i förhållande till orten runt omkring. Rollen är bred. Under en och samma dag kan hamnkaptenen lägga schema för sommarvikarierna, felsöka en elstolpe, ta emot en leverans till butiken, prata med kommunen om ett evenemang på kajen och hjälpa en ovan besättning att backa in mellan två y-bommar i sidvind.
Hamnkaptenerna har kommit till oss från olika håll. En har bakgrund i handelsflottan och sjöräddningen, en annan har drivit dykcenter, en tredje har arbetat i butik, på camping och som vaktmästare. Det de har gemensamt är att de tycker om människor och att de vill att saker ska hända. Hamnkaptenen i Mariefred uttryckte det som att det främsta intresset är att saker ska hända, helst i går. Hamnkaptenen i Norrtälje har sagt att det viktigaste är att gästerna är nöjda och att personalen trivs. De två sakerna hänger ihop: en personalgrupp som mår bra ger bättre service.
Bemanning som följer säsongen
En gästhamn har en mycket ojämn arbetsbelastning. Några veckor mitt i sommaren kommer större delen av årets gäster, och då behövs många händer från tidig morgon till sen kväll. Resten av säsongen räcker en mindre styrka, och under vintern är det på många håll bara hamnkaptenen och servicepersonalen som arbetar. Bemanningen planeras därför som en kurva. Till sommaren söker vi människor med båtvana som tycker om att arbeta med folk, och försäsongen används för att gå igenom hamnens rutiner, säkerhet och bemötande innan trycket kommer.
Det som inte går att schemalägga är vädret. En kulingvarning kan fylla en hamn på några timmar när alla söker lä samtidigt. Då gäller det att kunna ställa om: fler på bryggorna, tätare kontakt över radio och telefon, och en hamnkapten som vet hur många båtar som faktiskt får plats om man ligger utanpå varandra. Hur det kan se ut en riktigt hektisk fredag har vi berättat om i nyheten om när det blev fullt i Strängnäs gästhamn.
Ankomsten – de viktigaste minuterna
Den som kommer in i en hamn för första gången har mycket att hålla reda på: djupet, vinden, andra båtar och ett förtöjningssätt som kanske inte är det man är van vid. I våra hamnar har det förekommit boj, y-bom, påle, ankare och långsides förtöjning, ibland flera sorter i samma hamn. Därför lägger vi vikt vid ankomsten. Personal på bryggan som pekar ut en ledig plats och tar emot förlinan sparar både gelcoat och humör. Är det trångt eller blåsigt kan hamnvärden be en nykomling att vänta en stund utanför medan en plats görs klar, hellre än att släppa in båten i en bassäng där det inte går att vända.
När båten ligger fast kommer det praktiska: var elen finns, var man hämtar vatten, när servicehuset är öppet och hur man betalar. Vi vill att gästen ska få den informationen utan att behöva leta, helst redan på bryggan. En gästhamnskarta och ett bemannat hamnkontor gör resten. Den som har fått en bra start på besöket har dessutom överseende med mycket annat – ett regnväder, en full restaurang eller en granne som spelar musik lite för länge.
Information i tid
Till driften hör att berätta vad som gäller innan någon hinner bli besviken. När öppettiderna kortas mot slutet av sommaren säger vi det. När vattnet på bryggorna stängs av inför vintern, och toaletter, duschar och el följer efter, meddelar vi datum i förväg – också till de husbilsgäster som brukar stå på hamnplanen och som då inte längre har några faciliteter att tillgå. Och när en anläggning tillfälligt är ur drift, som en sjömack som väntar på ny placering, ska det framgå på hamnens sida så att ingen planerar sin bunkring efter den.
Rutiner som gäster aldrig ser
Mycket av arbetet är osynligt när det görs väl. Ronden längs bryggorna tidigt på morgonen, innan gästerna har vaknat. Kontrollen av att sugtömningen fungerar. Avläsningen av sjövädret så att personalen kan svara när någon frågar om det går att gå över fjärden i morgon. Sophanteringen, som under högsäsong är en logistikfråga i sig. Vi försöker dokumentera rutinerna så att de inte sitter i huvudet på en enda person, och så att en hamn kan lära av en annan. Det som fungerar bra på ett ställe ska inte behöva uppfinnas på nytt på nästa, och ett misstag som har gjorts en gång ska inte behöva upprepas tre hamnar längre söderut.
Fasta båtägare och gäster på samma brygga
I hamnar med både fasta platser och gästplatser gäller det att hålla isär vad som är vems. En fast plats som står tom en vecka i juli, när ägaren är ute på långsegling, kan användas av en gäst – men bara om det finns ordning på vem som är borta och när de kommer hem. Den sortens samordning kräver god kontakt med de fasta båtägarna och är ett av skälen till att vi vill ha samma hamnkapten för hela hamnen.