Promarina Promarina

Arbetssätt

Så jobbar vi med hamnutveckling

En hamn är mer än bryggor. Den är en del av ortens ansikte, näringsliv och framtidsplaner. När vi tar oss an en hamn gör vi det tillsammans med kommunen, och med sikte på att platsen ska bli bättre för både båtfolk och ortsbor.

Arbetspråmar med kranar bygger marinan vid piren i Sopot

Samarbete med kommuner

Fyra hamnar, fyra olika utgångslägen

Vår verksamhet växte fram ur kommunernas egna frågor. Under flera år undrade man från kommunalt håll varför ingen tog ett helhetsgrepp på gästhamnar och fritidsbåtsplatser. Det ligger därför i vårt arbetssätt att se kommunen som en partner och inte som en motpart. Kommunen känner sin ort och har ansvaret för hur den ska utvecklas. Vi kan hamndrift, båtservice och gästmottagande. Hamnutveckling uppstår där de två kunskaperna möts.

Hur det går till skiljer sig från plats till plats. Fyra exempel visar bredden.

Oskarshamn: gästhamn och marina under samma ansvar

Den 1 maj 2013 tog vi över både Oskarshamns Marina och den kommunala gästhamnen vid Brädholmen. Marinan har legat på samma plats vid inloppet till staden sedan 1980 och är ett fullserviceföretag med verkstad, butik och vinterförvaring. Gästhamnen ligger längst in, mitt i centrum. Genom att ta över båda på en gång kunde Oskarshamn erbjuda en sammanhållen lösning: gästen som lägger till vid Brädholmen har en marina med servicetekniker inom räckhåll, och den som har sin båt i marinan har en gästhamn i staden som drivs av samma organisation. Året därpå höll vi öppet hus i marinan, visade den nya butiken och berättade om vårt koncept för ett bekvämt båtägande.

Uddevalla: en hamn i en stad med visioner

I Uddevallas gästhamn, centralt belägen längst in i Byfjorden, tog vi över hamnen 2011. Hamnkaptenen, som då hade bott i staden i trettiofem år, har berättat att det är roligt att kommunen välkomnar en privat aktör att driva hamnen. Staden har många visioner, sade hamnkaptenen, och bland annat fanns det planer på att utveckla hamnområdet med en ny gästhamn och bostäder. Det är ett bra exempel på hur drift och stadsutveckling hänger ihop. En operatör som finns på plats varje dag kan bidra med kunskap om hur hamnen faktiskt används när kommunen planerar för framtiden.

Sopot: en ny marina på en ny marknad

2011 invigde vi vår nya marina i Sopot med omkring hundra platser för båtar från 30 fot och uppåt. Det var vår första marina utanför Sverige, i en stad som är Polens sommarhuvudstad. Här handlade det inte om att ta över en befintlig verksamhet utan om att vara med när en ny hamn tog form. Sommaren 2011 kunde vi rapportera att marinan började bli klar och att de första båtarna snart kunde lägga till. Sensommaren samma år fick marinan besök av den polska scoutrörelsens flaggskepp, omkring 45 meter långt och det största fartyg som dittills hade lagt till där. Med hjälp av personalen på plats kunde det förtöja längst ut på piren.

Rindö: hamnen som hjärtat i en ny miljö

På Rindö vid Vaxholm skapas en modern och levande skärgårdsmiljö med en mix av boende, arbete och fritid. Hamnen är den naturliga mötesplatsen, områdets hjärta. Här är marinan en del av ett större sammanhang, där blandningen av nytt och gammalt ska ge platsen vitalitet. För oss innebär det att tänka på hamnen som en del av vardagen för dem som bor där, och inte bara som en plats att förvara båtar på.

Och ibland handlar det om ett ansiktslyft

All hamnutveckling är inte stora projekt. I Mariefred beskrev hamnkaptenen hur bra det var när hamnen fräschades upp och fick ett ansiktslyft. Ny färg, bättre skyltning, ordning på hamnplanen och ett hamnkontor dit det är lätt att hitta kan förändra en hamn mer än man tror. Det är ofta där vi börjar.

Gästhamnen och ortens sommar

Till hamnutveckling hör också det som händer på kajen. I Oxelösund har gästhamnsområdet fyllts av aktiviteter, tävlingar och sensommarstämning under en egen hamnens dag. I Strängnäs sammanfaller höstens stora marknadshelg med att hamnen och stadens centrala delar fylls av besökare. Sådana dagar visar vad en hamn kan vara för en ort: en scen, en samlingsplats och ett skäl att komma till centrum. När vi planerar tillsammans med kommunen försöker vi därför se till att hamnplanen går att använda till mer än parkering och att bryggor och kajer tål många fötter.

Vad vi har lärt oss om att utveckla hamnar

Några lärdomar återkommer oavsett var hamnen ligger. Den första är att börja med människorna. En hamn kan ha nya bryggor och ändå upplevas som död om ingen finns där. Omvänt kan en äldre anläggning kännas välkomnande om bemötandet är gott. Därför är hamnkaptenen den viktigaste rekryteringen, och vi ser gärna att det är någon som känner orten.

Den andra är att respektera det som redan finns. De fasta båtägarna har ofta legat i hamnen i många år och känner den bättre än någon annan. Deras kunskap om var det grundar upp, vilken brygga som tar sjö vid nordan och var isen brukar ligga längst är ovärderlig. En ny operatör som inte lyssnar på dem gör onödiga misstag.

Den tredje är att tänka på hamnen från både sjö och land. Båtgästen kommer från vattnet och behöver tydlig angöring, lediga platser och service nära bryggan. Men de flesta som rör sig i en stadshamn kommer till fots. För dem är hamnen en promenad, en glass och en utsikt. En utvecklad hamn fungerar för båda grupperna, och det är ofta flanörerna som gör att kafé och butik går runt.

Den fjärde är att miljöarbetet ska byggas in från början. Sugtömning, miljöstation och god avfallshantering är lättare att planera för när en hamn görs om än att lägga till i efterhand. Sedan 2015 är det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i svenska vatten, vilket gör tömningsstationer till en nödvändig del av varje gästhamn; reglerna beskrivs av Transportstyrelsen.

Den femte är tålamod. Planer för ett hamnområde berör många: boende, näringsidkare, sjöfart och natur. Det tar tid, och det ska det få göra. Vår uppgift under den tiden är att hålla hamnen i gott skick och visa genom den dagliga driften att platsen är värd att satsa på.

Rött hamnkontor i en småbåtshamn med cyklar parkerade utanför
Hamnkontoret är navet – både för gästerna och för samarbetet med orten.

Processen i sex steg

Inget samarbete är det andra likt, och vi beskriver därför gången i allmänna drag. Ordningen är däremot ungefär densamma varje gång.

01

Samtalet med kommunen

Det börjar nästan alltid med ett samtal. Kommunen beskriver sin hamn, vad som fungerar och vad som har blivit en belastning. Vi lyssnar efter vad orten vill med sitt vattenläge: är hamnen i första hand till för de egna invånarnas båtar, för sommarens gäster eller för stadens utveckling i stort?

02

Hamnen som den är

Sedan går vi igenom anläggningen på plats. Bryggornas skick, djupen, förtöjningssystemen, el och vatten, servicehus, parkering och tillgänglighet från land. Lika viktigt är att förstå hur hamnen används – vilka som ligger där, när de kommer och vad de saknar.

03

En gemensam bild av målet

Kommunen och vi behöver vara överens om vart hamnen ska. Ibland är målet en gästhamn som drar fler besökare till centrum, ibland fler fasta platser, ibland ett helt nytt hamnområde. Den bilden styr vad som görs först och vem som ansvarar för vad.

04

Övertagandet

När driften går över till oss ska det märkas på ett bra sätt, inte genom avbrott. Befintliga båtägare ska få besked i god tid, personal ska finnas på plats och säsongen ska kunna öppna som vanligt. Tidpunkten väljs gärna så att vi hinner förbereda oss före högsäsong.

05

Det grundläggande först

Den första tiden går åt till det som gäster och båtägare märker direkt: säkra bryggor, fungerande el, rena servicehus och ett bemannat hamnkontor. Det är sällan de mest spektakulära åtgärderna, men det är de som bygger förtroende.

06

Utveckling över tid

Därefter kommer det långsiktiga: nya bryggor, bättre service, butik eller kafé där det finns underlag, evenemang tillsammans med orten. Större förändringar kräver ofta tillstånd och bygglov och får ta den tid de tar. Under tiden ska hamnen fungera varje dag.

Vanliga frågor om hamnutveckling

Frågor som vi ofta har fått från kommuner, båtägare och ortsbor när en hamn står inför förändring.

Varför vill kommuner lämna över driften av sina hamnar?

Från kommunalt håll har man ofta känt att det inte är en del av kärnverksamheten att tillhandahålla båtplatser för fritidsbåtar. Jämförelsen som brukar göras är med campingplatserna, som i stor utsträckning lämnades över till privata aktörer. En hamn kräver bemanning kvällar och helger, tekniskt underhåll och gästvana – sådant som en specialiserad aktör har lättare att organisera.

Vad händer med dem som redan har båtplats i hamnen?

Utgångspunkten är att en förändring ska bli en förbättring för dem som redan ligger där. De ska mötas av en hamnkapten på plats, tydlig information och en hamn som sköts. Hos oss slipper den som har fast plats uppgifter som nattvakt, vårstädning och bryggreparationer. Exakt vilka villkor som gäller i en enskild hamn beror på överenskommelsen på orten.

Äger Promarina hamnarna?

Förhållandena skiljer sig från plats till plats, och vi beskriver därför processen i allmänna drag. Det vanliga i den här sortens samarbeten är att kommunen fortsätter att äga mark och kaj medan driften sköts av en operatör. Det gör att hamnen förblir en tillgång för orten samtidigt som någon har det dagliga ansvaret på heltid.

Hur lång tid tar det att utveckla en hamn?

Det går att göra mycket på en säsong när det gäller bemötande, ordning och enklare underhåll. Fysiska förändringar tar längre tid. Nya bryggor, flyttade anläggningar eller en ny gästhamn kräver planering, tillstånd och ofta bygglov. Ett exempel ur vår egen vardag är sjömacken i Oxelösund, som våren 2014 var tillfälligt stängd i väntan på bygglov för en ny placering.

Varför är lokal förankring så viktig?

En hamn är en del av en ort, inte en fristående anläggning. Handeln, restaurangerna, turistbyrån och föreningslivet påverkas alla av hur hamnen fungerar. Därför vill vi ha hamnkaptener med rötter på platsen och ett nära samarbete med kommunen och det lokala näringslivet. I Mariefred delar hamnkontoret husbåt med turistbyrån, vilket säger en del om hur tätt det kan hänga ihop.

Gäller samma arbetssätt utanför Sverige?

I grunden ja. Marinan i Sopot i Polen, som invigdes 2011, var vår första utanför Sverige. Förutsättningarna är andra – en stor badort, en marina längst ut på en lång träpir och en annan förvaltningstradition – men utgångspunkten är densamma: all den service man kan förvänta sig av en Promarinahamn och ett nära samarbete med orten.

Hur märker ortsborna att hamnen utvecklas?

Först i det vardagliga: det är städat, bryggorna är hela och det finns folk i hamnen under säsong. Sedan i utbudet, där ett kafé eller en hamnbutik ger en anledning att gå ner till vattnet även för den som inte har båt. På längre sikt märks det i stadsbilden, när fler gästande båtar ger liv åt kajen och underlag för handel och restauranger i närheten.

Vad är svårast när en hamn byter driftsform?

Förväntningarna. Båtägare, ortsbor och kommun har ofta olika bilder av vad som ska hända och hur fort. Därför lägger vi mycket tid på att berätta vad som görs första säsongen, vad som får vänta och varför. En hamn där alla vet vad som är på gång har mycket lättare att få tålamod med det som ännu inte är klart.

Gäller uppgifterna på den här sidan fortfarande?

Sidan beskriver Promarinas arbetssätt och de samarbeten som fanns under första halvan av 2010-talet. Vem som driver en viss hamn i dag, och på vilka villkor, får du veta av kommunen eller hamnen på orten.

Därför började vi

Arbetet med hamnutveckling har sin grund i en fråga som kommunerna ställde till oss under flera år. Läs om bakgrunden, eller om hur drift och utveckling av marinor hänger ihop som tjänst.

Sidan beskriver samarbeten och arbetssätt från första halvan av 2010-talet. Aktuella förhållanden får du av kommunen eller hamnen på orten.